RobZ was here: Kunskap vad är det?

Då vad det dags att slå världen med häpnad och ta fram en ny förklaring på vad kunskap är.

Platon e de andra filosofiska grabbarna har grubblat över detta, nu var det dags även för mig.

Varför? Jo för att det var en skoluppgift att skriva ett PM om kunskap.

Jag gjordet det lätt för mig och gjorde ett wikiuppslag på kunskap, sen var jag igång.

Här får du och resten av världen möjligheten att läsa den. Varsågod.

Vad är Kunskap? Vad är Lärande? Hur lär jag mig?

The alchemist Sir William Fettes Douglas (1822 - 1891)

PM författat av Robert Zachrisson 2007 som en uppgift i kursen Datoranvändning/E-learning på LTU.
Detta PM kretsar kring dessa frågeställningar, vad är kunskap, vad är lärande, och hur lär jag mig. Jag söker svaren, ställer nya frågor och slutar förhoppningsvis med ny kunskap. Jag söker vedertagna definitioner på begreppen kunskap och lärande och redovisar källor och citat, men resonerar för övrigt helt fritt kring ämnet lärande och kunskap. Det som framförs i detta PM ska således inte tolkas som obestridliga sanningar eller som något som varit fall för vetenskapliga undersökningar, utan snarare som författarens egna fria kunskapsfragment vilka han tillskansat sig med olika metoder genom livets vindlande färd.

Ledord: kunskap, lärande, epistemologi [Epistemologi – läran om kunskap]

1. Kunskap vad är det?
Innan jag skriver något i ämnet kan det kanske vara intressant att se vad andra säger i ämnet kunskap.
I det Internetbaserade uppslagsverket wikipedia, beskrivs ordet kunskap som:

Kunskap, att veta att något är sanning, eller att ha vissa färdigheter. Att definiera kunskap och dessutom utreda dess förhållande till bl a intelligens å ena sidan, och information å andra, är en av huvudgrenarna inom kunskapsforskning, men även att skilja mellan teorier, hypoteser och föreställningar, och kunskap.(Wikipwedia)
URL: http://sv.wikipedia.org/wiki/Kunskap

Hmm, det var inte mycket kunskap om kunskap där, den engelska upplagan ger följande förklaring till kunskap [Knowledge]
Knowledge is defined (Oxford English Dictionary) variously as (i) facts, information, and skills acquired by a person through experience or education; the theoretical or practical understanding of a subject, (ii) what is known in a particular field or in total; facts and information or (iii) awareness or familiarity gained by experience of a fact or situation. Philosophical debates in general start with Plato's formulation of knowledge as "justified true belief". There is however no single agreed definition of knowledge presently, nor any prospect of one, and there remain numerous competing theories.
Knowledge acquisition involves complex cognitive processes: perception, learning, communication, association and reasoning. The term knowledge is also used to mean the confident understanding of a subject with the ability to use it for a specific purpose. (Wikipedia)
URL: http://en.wikipedia.org/wiki/Knowledge

Webbuppslagsverket ”the free dictionary” skriver att kunskap (knowledge):
refer to what is known, as through study or experience
(The free dictionary)
URL: http://www.thefreedictionary.com/knowledge (läst:2007-09-15)

Kunskap definieras alltså enligt ovanstående referenser som:

att veta att något är sanning, eller att ha vissa färdigheter
facts, information, and skills
what is known in a particular field
awareness or familiarity gained by experience of a fact or situation
justified true belief (Platon)
what is known, as through study or experience

Som synes så blir inte svaret alldeles enkelt eller entydigt, trots att jag söker betydelsen av ett ord som nästan alla människor använder vanemässigt och anser sig förstå.
Skulle man fråga någon bonde här på de skånska slätterna vad kunskap är, så skulle han kanske svar något i stil med “kunskab, jau de e ju vau man ved, ved du inte de?”

Ska jag sammanfatta vad kunskap är, så säger jag så här. Kunskap är vad man vet, eller kan.
Vidare anser jag att man kan lära sig något mer om något man redan visste dvs. att man får en fördjupad kunskap om något, vilket alltså antyder att kunskap kan uppdelas i nivåer.
Vidare talas det om bred kunskap. Bred kunskap och djup kunskap. Bredd och djup ger kunskapen två dimensioner, vilka ofta får tjäna som metaforer för spridd eller specialiserad kunskap.
Bred kunskap – kunskap om olika saker inom många olika områden eller ämnen.
Djup kunskap – kunskap om olika saker inom ett område eller ämne. Exempelvis ” han har ett brett vin kunnande, med riktigt djupa kunskaper om spanska rioja viner”

Detta är den enkla förklaringen på kunskap, sen kan man ifrågasätta hur man vet något, eller kan något, och då har vi startat en lång resa som jag inte tänkte slå in på idag. Istället ska jag vandra vidare och fråga mig hur man får kunskap, eller hur vi lär.

2. Vad är lärande?
Återigen ska jag börja med att söka upp några vedertagna definitioner.

Definition på lärande [learning] enligt wikipedia:

Learning is the acquisition and development of memories and behaviors, including skills, knowledge, understanding, values, and wisdom. It is the goal of education, and the product of experience.
(Wikipedia)
URL:http://en.wikipedia.org/wiki/Learning%20(läst:2007-09-15)

Definition enligt “the free dictionary”:

1. The act, process, or experience of gaining knowledge or skill.
2. Knowledge or skill gained through schooling or study. See Synonyms at knowledge.
(The free dictionary)
URL: http://www.thefreedictionary.com/learning (läst:2007-09-15)

Det var lite enklare att förklara, lärande är kort sagt att skaffa sig kunskap. Men eftersom det är en psykologisk process så är den individuell vilket gör att även om det är enkelt att beskriva att lärande är att skaffa sig kunskap, så finns det många olika sätt att göra det på och de är alla mer eller mindre individuella. Klart är i fall att man ofta i dagligt tal springer på iden att lärande kan uppdelas i två särskilda fall, nämligen teori eller praktik – studier eller ”learning by doing” Polariseringen här beskriver å ena sidan ett sätt att lära som är teoretiskt, tankebaserat, abstraherat, medvetet vs ett annat som är praktiskt, fysiskt, verkligt, ibland omedvetet i nuet lärande.
Studier omfattar vanligtvis att personen läser nedtecknade tankar från någon som vill förmedla kunskap, eller lyssnar på någon som förmedlar sina kunskaper genom att berätta. Studier kan även vara att betrakta objektet man vill lära sig mer om och genom att använda hjärnans förmåga att memorera, och jämföra olikheter/likheter, skapa associationer och sedan använda dessa associationer och se om de ger betraktaren möjligheten att använda sin kunskap inom ett annat område, på detta nya område. Metaforer är ett sätt att beskriva detta sätt av studier, ett annat sätt kan kanske kallas inspiration och vidare till något som kanske mest benämns som genialitet eller fallenhet
Learning by doing, lärande i arbetet, Lärlingskap eller vad man vill kallade det, bygger mer på att man utför ett arbete, en fysisk handling och lär sig något samtidigt. Man lär sig genom att observera hur någon annan gör och försöker upprepa det själv[som en lärling] eller så betraktar man sig själv och försöker upprepa och/eller förbättra detta [som en idrottsman] samtidigt måste man även ha ett visst mått av tankearbete med att jämföra och memorera, så att man kommer ihåg och kan förbättra sig. Tanke arbetet är en aning abstrakt och visar att det finns en koppling mellan de olika metoderna, Det är min likväl som många andras erfarenhet att en kombination av de båda metoderna ar effektivast.

3. Hur lär jag mig?

Frågan är intressant av två orsaker, dels därför att den får mig att reflektera och analysera hur jag gör för att lära mig, vilket kan göra att jag ser vad jag har för styrkor och svagheter i min studieteknik och på sätt erbjuder en möjlighet att förbättra och effektivisera den. Detta kommer jag dock att beskriva vid ett annat tillfälle, på annan plats, eftersom det kräver att jag observerar mig själv under en tid för att identifierar mina, delvis omedvetna lärprocesser. Läs mer på min blogg på http://robz.se/)
Men frågan är dessutom intressant för att jag i mina djupaste filosofiska stunder, undrar över om vi verkligen lär oss något nytt. Jag har några gånger i mina största aha-upplevelser känt ett slags igenkännande, som om jag redan visste detta på något plan, men nu kunnat formulera vad jag vet och lyft fram det i medvetandets ljus. Har du känt likadant någon gång? Kanske letar sig insikter först upp genom känslan så att vi känner den, innan den letar sig vidare, genom det undermedvetnas dunkla vrår för att till slut se dagens ljus i medvetenhetens spotlight.

Jag avslutar här med att tacka för att du läst, hoppas det var värt besväret, och skickar med ett citat från Albert Einstein